Etudes Germaniques N° 272, 4/2013.pdf

Etudes Germaniques N° 272, 4/2013 PDF

Sylvain Briens

Gunnel ENGWALL Strindberg, journaliste français During his lifetime, August Strindberg participated not only in the Swedish newspaper debate but also in the French. The first contribution was published in 1883 and the last in 1911, with a concentration to the years 1885-1887 and 1894-1898, e. g. during Strindbergs longer stays in France. The texts, written by the author directly in French or translated by others, represent a number of different genres, and were published in several of the most well-known journals of the time. A concluding annex presents a chronological list with references to all contributions by Strindberg in French journals. Under sin livstid deltog August Strindberg inte bara i den svenska tidningsdebatten utan även i den franska. Det första bidraget publicerades år 1883 och det sista år 1911, med en koncentration under åren 1885-1887 och 1894-1898, dvs. under Strindbergs längre Frankrikevistelser. Texterna, som Strindberg skrivit direkt på franska eller som har översatts av andra, faller inom en rad olika genrer och publicerades i flera av dåtidens mest välkända tidskrifter. Ett avslutande appendix innehåller en kronologisk lista med referenser till Strindbergs samtliga bidrag i den franska pressen. Mickaëlle CEDERGREN LAmbivalence dun positionnement littéraire ? : Strindberg face à la Suède et la France entre ?1898 et ?1902 This article evaluates how Strindberg positions himself in Sweden and France between 1898 and 1902. Strindberg returns to Sweden from his travels to renew the art of theatre, while maintaining a keen interest in affairs outside of Sweden, and especially in France. Looking at Strindbergs correspondence and the reception of his work, it becomes clear that he wishes to forge links with the former naturalists, now converted, in order to break new ground. He sets out to innovate, and presents himself as an avant-gardist and a challenger. The theoretical basis of this study is taken from Bourdieus and Maingueneaus hypotheses regarding the strategies the author adopts to position himself within the literary field. Through an investigation of Strindbergs statements and action strategies it is clear that he is trying to free himself from the Swedish literary, political and religious establishment and to become a ?secular theist ? , for fear of being labelled a Catholic sympathizer. I denna studie har vi studerat hur Strindberg positionerar sig i Sverige och Frankrike mellan 1898 och 1902. Efter hans hemkomst från utlandet förnyar Strindberg teaterkonsten och fortsätter samtidigt att hysa intresse för världen och speciellt för Frankrike. Med utgångspunkt i Strindbergs brevväxling och mottagandet av hans verk blir det uppenbart att han vill närma sig de före detta naturalisterna och nyblivna konvertiterna i syfte att bryta ny mark. Han vill göra slut med det gamla och framstå som avantgardist och motståndare. Som teoretisk utgångspunkt används Bourdieus och Maingueneaus hypoteser angående de strategier som författaren använder för att positionera sig inom det litterära fältet. Undersökningen av Strindbergs uttalanden och handlingsstrategier visar därmed att han försöker frigöra sig från det litterära, politiska och religiösa svenska etablissemanget och av rädsla för att stämplas som katolsk sympatisör gör han sig till ?konfessionslös teist ? . Edouard ROLLAND Du hasard créatif chez August Strindberg Marcel Duchamp is generally considered as the first artist having worked on chance in his work, in particular with his masterpiece of 1913, Trois Stoppages Etalon. However, in 1894, about twenty years before Marcel Duchamp, August Strindberg had already studied and experiented chance in his artistic work when he published a small book entitled Du Hasard dans la production artistique. In this book, Strindberg evokes his funny experiments concerning chance, in music, in painting and in sculpture, and explains how he discovered the creative potential of chance, whether it is the fruit of a conscious process or not. Strindberg can really be called an avant-gardist artist, for example when he praises an abstract and informal art, improvising a theory of the automatic art with the manipulation by chance of his tools and his musical instruments, fifty years before an artist like John Cage. This article will focus on the theoretical and plastic ways of the creative chance in this short text, which is as interesting as prophetic. Marcel Duchamp anses vanligen vara den första konstnär som arbetade med slumpen i sina verk, och detta gäller i synnerhet hans mästerverk Trois Stoppages Etalon från 1913. Men faktum är att August Strindberg redan 1894, alltså ungefär tjugo år före Marcel Duchamp, hade studerat och experimenterat med slumpen i sitt konstnärliga skapande, vilket han gav ut en lite bok om kallad Du Hasard dans la production artistique. I denna bok beskriver Strindberg dråpliga slumpbaserade experiment inom musik, måleri och skulptur, och han förklarar hur han upptäckte slumpens kreativa potential, vare sig denna var ett resultat av en medveten process eller ej. Strindberg kan förvisso kallas en avantgarde-artist, bland annat med tanke på hans lovordande av abstrakt och informell konst, hans improviserande kring en teori för den automatiska konsten och hans slumpmässiga manipulerande med verktyg och musikinstrument, 50 år före en konstnär som John Cage. Denna artikel fokuserar på de teoretiska och plastiska dimensionerna i det slumpmässiga skapandet som beskrivs i hans korta text, som även är intressant som profetia. Martin KYLHAMMAR Strindberg, inventeur - et critique - de la civilisation moderne This essay examines Strindbergs attempt to become an inventor in and around the year 1895. Strindberg left behind about 100 inventive ideas. They are often linked to ongoing technical research and contemporary problems. But the critical reviewer can only conclude ? : every working idea in this field that Strindberg produced was already done by somebody else ?

LIENS Code de la Propriété Intellectuelle. articles L 122. 4

8.49 MB Taille du fichier
9782252038871 ISBN
Libre PRIX
Etudes Germaniques N° 272, 4/2013.pdf

Technik

PC et Mac

Lisez l'eBook immédiatement après l'avoir téléchargé via "Lire maintenant" dans votre navigateur ou avec le logiciel de lecture gratuit Adobe Digital Editions.

iOS & Android

Pour tablettes et smartphones: notre application de lecture tolino gratuite

eBook Reader

Téléchargez l'eBook directement sur le lecteur dans la boutique www.mynite.com.au ou transférez-le avec le logiciel gratuit Sony READER FOR PC / Mac ou Adobe Digital Editions.

Reader

Après la synchronisation automatique, ouvrez le livre électronique sur le lecteur ou transférez-le manuellement sur votre appareil tolino à l'aide du logiciel gratuit Adobe Digital Editions.

Notes actuelles

avatar
Sofya Voigtuh

Du même auteur. Sylvain Briens et Mickaëlle Cedergren - Etudes Germaniques N° 272, 4/2013 : 22,00 €. Voir toute la sélection ... V), Nancy : Centre de Recherches Germaniques et Scandinaves, 1994, p. ... Chroniques allemandes, n° 4, Centre d'Études et de Recherches allemandes et ... 2, 3 et 4 novembre 2000. Le Pays de Remiremont, n° 15, 2001, p. 251-272. 141.

avatar
Mattio Müllers

... cet auteur Jean-François Battail; Dans Études Germaniques 2013/4 (n° 272), pages ... Je n'ai jamais rien vu de plus abominable que les tout récents prétendus ... 1884 : Strindberg publie en français une étude sur Bjørnsterne Bjørnson dans Le ... redevient ainsi « germanique » pour un temps ; c'est cependant en français ...

avatar
Noels Schulzen

Nous contacter. Pour les enseignant·e·s : hotline.sorbonne-universite.fr ----- Pour les etudiant·e·s : etu-lettres-sos-ent.paris-sorbonne.fr/ CERIC | Accueil

avatar
Jason Leghmann

Strindberg et le rêve d'un théâtre artistique | Cairn.info

avatar
Jessica Kolhmann

Svadilfari — Wikipédia Svadilfari (en vieux norrois Svaðilfari) est, dans la mythologie nordique, un étalon appartenant au géant maître-bâtisseur. Évoqué dans le Hyndluljód, son histoire figure dans le Gylfaginning où il est employé pour la construction de la forteresse d'Ásgard à la suite d'un pari avec les dieux Ases sur la possibilité de la terminer en un semestre.